I mundan astrologi är ett område som bör undersökas för att kunna förklara bakomliggande astrologiska inflytanden de yttre planeternas konjunktionscykler, eftersom dessa konjunktioner är representativa för de större samhälleliga strömningarna. Av särskilt intresse i fallen med prinsessan Dianas och JFK Jr:s död är Uranus-Neptunus-konjunktionen som sker vart 172:e år. Den sista Uranus-Neptunus-konjunktionen ägde rum den 6 januari 1993 i Stenbocken. I konjunktionshoroskopet var Uranus och Neptunus en del i ett Jupiter-baserat t-kors som innehöll Jupiter, Mars, Solen, Uranus och Neptunus med Mars retrograd och i exakt opposition till Neptunus-Uranus-konjunktionen. Efter denna konjunktion kom ytterligare en konjunktion i Stenbocken den 11 januari 1994, som omfattade Solen, Månen, Merkurius, Mars, Venus, Uranus och Neptunus inom 9 graders orb. Uranus och Neptunus befann sig inom 1 grads orb under denna konjunktion.
Astrologen Charles Jayne 5 anser att Uranus-Neptunus-konjunktionen är en som är viktig för utvecklingen av civilisationer. 6 Konjunktioner mellan de yttre planeterna kan indikera social, politisk och ekonomisk förändring och omvälvningar och kritiska vändpunkter i historien. Konjunktionen är “idéfröet” 7 i en cykel. Man kan säga att en konjunktion i Stenbocken är särskilt kraftfull eftersom den sker vid ett av solstånden. Assyrierna ansåg 8 att avgörande utvecklingsfaser i det universella livet ägde rum då storkonjunktioner skedde med alla 7 planeterna i Stenbocken eller Kräftan, eftersom dessa är solståndspunkter. Effekten av dessa konjunktioner är inte begränsade till det år de äger rum. Även om en exakt tidsram inte kan anges, kan man anta att dess effekter kommer att vara år eller kanske årtionden eller längre. Som vi kommer att se, genljuder 1993 års Uranus-Neptunus-konjunktion ännu idag. / Charles Jayne pekade på att efter 21 Uranus-Neptunus-konjunktioner, som tar 3 600 år, återvänder Uranus och Neptunus inom 6 graders orb till graden för den ursprungliga konjunktionen i serien. 9 Om man delar in denna cykel i delperioder på 600 år var, har vi den stora kaldéiska Naros-cykeln. Denna cykel har sammanlänkats med Buddhas födelse (buddhismen), Mahavira (jainismen), Pythagoras, Lao-Tse (taoismen), Kristus (kristendomen), Muhammeds hegira [Muhammeds flykt år 622 från Mecka till Medina, vilket anses vara islams födelseår, övs. anm.], Franciskus (katolicismen), födelserna av Bab och Baha’u´llah (grundarna av bahaismen) och Mary Baker Eddy (Christian Science). 10 Uranus-Neptunus-cykeln 1650 – 1821 har förknippats med den historiska upplysningstiden. Även om mycket mer har sagts om denna cykel, är poängen här att den är sammanlänkad med någon form av andlig (Neptunus) upplysning (Uranus). Det är därför sannolikt att den sistlidna konjunktionen också kommer att följas av förutsägelser om någon ny form av andlig upplysning.
Vi lever i ett samhälle där bilden (Neptunus) tycks dominera. På grund av det sociala trycket, eller ibland på grund av rent självbedrägeri, har vi en tendens att sätta på oss en mask (Neptunus) och låtsas vara någon vi inte är. Det förefaller emellertid att, sedan tidpunkten för den senaste Neptunus-Uranus-konjunktionen, temat “verkligheten”, särskilt om det vi alltid betraktat som det ideala i samhället, blir mera framträdande. Att se verkligheten (Stenbocken) bakom en bild eller illusion (Neptunus), att se det som är fördolt, särskilt inom en själv, är ett befriande (Uranus) begrepp. Man kan också säga att illusionen (Neptunus) blir verklighet (Stenbocken). Vi börjar se verkligheten (Stenbocken) av vad som ligger bakom bilden (Neptunus) både inom oss själva och andra. Storkonjunktionen i Stenbocken 1994 var i viss mån också symbolisk för detta. Man kan också säga att det omedvetna (Neptunus) kommer upp till ytan (Uranus) och blir medvetet.
Så vad har detta att göra med JFK jr:s och prinsessan Dianas död? Den kusliga likheten mellan dessa två incidenter vädjar om ett svar, vilka bakomliggande fenomen är verksamma här? När man betraktar incidenterna metaforiskt, är en tanke att här har vi två extraordinära individer som uppenbarligen var välsignade med allt man kunde hoppas på i den här världen på det yttre och materiella planet. De hyllades av kollektivet som en idealiserad bild (Neptunus) av vad vad vi skulle kunna förvänta oss beträffande den perfekta mannen eller kvinnan. Om berget Olympus med gudar och gudinnor existerade, skulle dessa två finnas bland dem.
I en tragisk situation som dessa olyckor, är en av de första tankarna som kommer hur kan någonting som detta hända människor som JFK jr och prinsessan Diana? Det finns ett underliggande, kanske något undermedvetet, antagande att människor i denna ställning inte måste följa samma regler som oss dödliga. Med deras död ställs vi ansikte mot ansikte med befrielsen (Uranus) från vår illusion och fantasi (Neptunus) om dessa människor och möter verkligheten (Stenbocken) att de är verkligen människor som vi andra. Även om komplexiteten i deras liv och olyckorna säkerligen ligger bortom vad Uranus-Neptunus-konjunktionens omfattning, så finner vi ändå att deras liv och död var en del av de underliggande fenomenen för effekterna av denna konjunktion.
Den andra saken som dessa två själar hade gemensamt är att de var plågade av verkliga livsproblem, inklusive äktenskapliga sådana. 11 Båda måste hantera problemet med en tredje part som störde deras äktenskap. Här är återigen begreppet om det ideala som blir verklighet. Vi som nation betraktade JFK sr och hans familj som Camelot kommen åter. Vi såg äktenskapet mellan prins Charles och prinsessan Diana som ett sagobröllop och –liv. Men det som i verkligheten pågick bakom scenerna är vad som på en metaforisk nivå är omedvetet för den breda massan av människor, var dystra historier om bedrägari, intrig, hemliga förhållanden och otrohet. Som vi kommer att se, är dessa teman en del av Uranus-Neptunus-konjunktionen, som visar ett mönster av plötsligt uppenbarande (Uranus) av hemligheter eller det som är fördolt (Neptunus). Även om tragedier som dessa olyckor alltid utgjort en del av livet och historien, framstår det nu tydligare än någonsin att de människor som vi tycker står över oss, som är de priviligierade, blir mer och mer på vår mänskliga nivå.
Då man tänker tillbaka på tidsperioderna före den senaste Uranus-Neptunus-konjunktionen, särskilt till perioden tidigare under 1900-talet, var människor i allmänhet benägna att undertrycka delar av sin personlighet som de ansåg vara opassande, så att bilden av den yttre personan ofta presenterade en annan bild än det som fanns inom individen. Ett exempel på detta på generell nivå skulle vara Camelot-stereotypen som associerades med JFK sr och hans familj. Även om detta med att presidenter och andra prominenta personer har utomäktenskapliga affärer inte är någonting nytt, är det nya ändå graden av öppenhet om det i massmedia. JFK sr hade säkerligen sina affärer. Men vi såg det inte så öppet exponerat på TV. Vi valde istället att tro på Camelot-myten. Men idag avslöjas plötsligt (Uranus) hemligheter (Neptunus) och vi tvingas möta sanningen.
|
|
 |
Låt oss analysera Uranus-Neptunus-konjunktionen mera i detalj. Hårda aspekter mellan Mars och Uranus anses generellt vara indikatorer på överdriven benägenhet för risktagande och olyckor. Med Jupiter som en del av T-korset kan vi tolka det som arrogans (Jupiter) eller en överdriven (Jupiter) men falsk (Neptunus) tro på att man inte kan misslyckas eller skada sig. Mars-Neptunus-aspekter är (bl a) relaterade till utomäktenskapliga förhållanden liksom kaos, förvirring och självbedrägari.
En sak som dessa dödsfall hade gemensamt var att de båda var tragiska olyckor (Mars) som skedde plötsligt och oväntat (Uranus) och var i viss mån betingade av oförsiktighet och risktagande (Uranus-Mars). Ett mycket intressant fenomen är att Mars från konjunktionshoroskopet från den 6 januari 1993 exakt konjugerade JFK:s natala Mars. Mars var i båda fallen retrograd. Hans natala Mars stod också i opposition till hans natala Venus och Saturnus, som konjugerade Neptunus, Uranus och Solen i konjunktionshoroskopet. Även om Uranus-Mars-kontakten indikerade risktagandet, vilket JFK jr hade en tendens till i vilket fall som helst, skulle Neptunus-Mars-kontakten kunna vara en indikator på dimman över vattnet, vilket sannolikt orsakade hans desorientering och den resulterande olyckan. Det är möjligt att han hade ett överdrivet och orealistiskt självförtroende (Neptunus-Jupiter) som beskrivits ovan, då vi känner till väderlekssituationen vid tillfället.
[För astrologi-nördarna: Vid olyckstillfället var den transiterande Solen nära en konjunktion med Uranus-Neptunus-Sol-Mars-oppositionen av den 6 januari. Det hade varit nymåne bara några dagar innan i 20 grader Kräftan, inom 2 graders orb till denna opposition och Kennedys natala Mars. Hans progressiva Sol var också i 22 grader Kräftan. Dessutom, i Caroly Besette Kennedys horoskop, var Uranus-Neptunus-konjunktionen exakt på mittpunkten av Sol-Måne-oppositionen och hennes progressiva Måne och hennes solbågedirektionspluto och –Chiron var nära en kvadratur till dessa punkter].
I prinsessan Dianas fall, var Neptunus sannolikt involverad i det alkoholintag som hade samband med olyckan där Uranus-Mars var relaterad till det hänsynslösa och ohämmade körsättet. Även om vi inte vet vad bilens förare tänkte på eller vad som drev på honom, kan han också ha haft ett överdrivet självförtroende. Under den dag prinsessan Dianas dödsolycka ägde rum stod transiterande Saturnus och Venus i opposition och aktiverade Uranus-Neptunus-konjunktionen av den 6 januari 1993. Som en intressant detalj befann sig Venus i Vågen under olycksdagen, vilket passade in på prinsessan. Uranus-Neptunus-konjunktionen var också exakt på mittpunkten av hennes Sol/Saturnus.
1994, året för storkonjunktionen i Stenbocken, kort efter Neptunus-Uranus-konjunktionen 1993, fick vi uppleva att president Clinton anklagades för att ha trakasserat sexuellt. I president Clintons fall säger vissa att det var spänningen i risktagandet (Uranus-Mars) och göra något sexuellt otillåtet (Mars-Neptunus) och bedra andra (Neptunus) och klara sig ur det, var det roliga i det hela. Så här finner vi återigen temat överdrivet risktagande.
1904 arresterades fotbollsstjärnan O.J. Simpson för att ha mördat sin exfru och Ronald Goldman. Här återigen har vi en utomäktenskaplig, risktagande händelse som tog våldet ett steg vidare. I stället för en tragisk olycka, blev det till ett tragiskt mord. Temat “utomäktenskapliga affärer” i detta fall fanns också här eftersom motivet för mordet var svartsjukan gentemot Nicole som var med en annan man. Nyligen har vi sett basketball-stjärnan Colby Bryant åtalats för våldtäkt, som förvisso kan vara en Uranus-Neptunus-Mars-handling. Återigen ser vi temat av spänning blandad med våld, och en utomäktenskaplig affär. Scott-Peterson-fallet är ännu ett exempel.
Längs samma linjer i realitetstemat är trenden “reality TV”. Televisionen har alltid varit den yttersta projektionen av en idealiserad bild. Nu ser vi att vanliga människor görs till kändisar genom “reality TV”-shower som Survivor, American Idol och The Bachelor. Också med dessa TV-shower finns spänningen med den risk det medför (Uranus-Mars) liksom bedrägeri (Neptunus-Mars). I Bachelor är temat utomäktenskapliga affärer starkt eftersom en man väsentligen har amorösa äventyr (Neptunus-Mars) med flera kvinnor på samma gång helt öppet (Uranus).
|
|
 |
Vi ser också kända personer omvandlas till vanliga människor genom reality TV. Ozzy Osbourne show är ett sådant exempel liksom reality-serien Newlywed. Med Nick och Jessica Simpson. Här finner vi återigen temat om det ideala som blir verklighet. Där vi tidigare brukade ha Ozzys och Harriets idealiserade TV-show har vi nu Osbourne-familjens reality show.
Medan vi förr såg att många ting förträngdes så att bilden av den yttre personan upprätthölls för att visa upp en ideal persona eller för att dölja någonting som kunde anses opassande, ser vi nu kända personer som erkänner sina mänskliga brister. Wynona Ryder talade öppenhjärtigt med Oprah Winfrey om sin vikt och frågor som gällde hennes självförtroende.
Rosie O´Donnell dolde sin sexualitet under många år av samma skäl. Det plötsliga och oväntade avslöjandet (Uranus) av hennes hemlighet (Neptunus) ligger också i lnje med samma tema av ett hemligt förhållande. Hon är ännu ett exempel på det idealiserade bilden som blir verklighet, symboliskt för det kollektiva omedvetna som blir mera medvetet. Andra exempel på detta fenomen är prins Charles och prinsessan Diana som i TV erkänner att de har utomäktenskapliga förhållanden. Nyligen har man spelat upp band i den statliga TV:n som avslöjar mera personliga karaktärsbrister hos prinsessan Diana.
Även om det är svårt att uttrycka i ord, finner man likheter med den effekt som upplysningstiden gav mänskligheten genom de helgon som beskrivits av Charles Jayne under dessa Neptunus-Uranus-konjunktioner som likt det som händer nu med denna realitetsvåg som kommer genom de kollektiva idealfigurerna i vårt samhälle. All denna verklighet frigör (Uranus) fantasibilderna (Neptunus) som vi förknippar med dessa människor. Denna insikt är en form av upplysning i och i sig därför att insikten i deras mänsklighet tvingar oss att möta våra egna karaktärsbrister.
Medan detta fenomen av att projicera det ideala på olika kända människor i samhället inte är en religion, innehåller det förvisso element av dyrkan och kan på viss objektiv nivå jämföras med religion. Och även om många har gjort helgonen till avgudar som skall dyrkas, var aldrig detta deras budskap eller deras motiv. Och dock fortsätter vi att dyrka, gudomliggöra och fascineras av andra människor som om vi var fascinerade av någon icke förverkligad del av oss själva. Därför kan vi se likheterna mellan JFK jr och prinsessan Diana och de helgon som Jayne har förbundit med Uranus-Neptunus-konjunktioner. Den är annorlunda men ändå densamma på vissa sätt. På ett förunderligt sätt, precis som helgonen har upplyst oss, så har dessa individer upplyst oss med sina livs verklighet.
Vårt gudomliggörande av individer som JFK jr och prinsessan Diana är kanske symboliskt för vår eviga strävan att finna vår egen gudomlighet. Medan masken (Neptunus) fortsätter att tas av (Uranus), kan vi gå igenom perioder av smärtsamma upptäckter (Uranus) om oss själva. Begreppet projektion, projicerandet av icke förverkligade delar, positiva och negativa, av vårt omedvetna på andra, är kanske ett av nyckelbegreppen för det självbedrägeri som vi möter som människor. Kanske, medan vi iakttar dem vi idealiserar klä av sig sina masker och möta sanningen om sig själva, kan vi som människor göra detsamma. Med visst självansvar (Stenbocken), större självmedvetenhet (Uranus) och större medkänsla (Neptunus) med varandra, skulle denna planet bli en betydligt mer harmonisk plats att leva på.
Copyright 2004, Emerald Visions, Inc. All rights reserved. This article may not be reprinted without permission. This was a paper written by Karen Drye for a class assignment at Kepler College of Astrological Arts and Sciences (www.kepler.edu). Kepler College has not endorsed this article for publication.
Fotnoter
(1) Tidpunkten för den ödesdigra bilolyckan som drabbade prinsessan Diana var den 31 augusti 1997 kl. 22:27 i Paris, Frankrike.
(2) Födelsedata för prinsessan 1 juli 1961 kl 19:45 i Sandringham, England. A data.
(3) Datum för olyckan är den 16 juli 1999 mellan omkr. 21:45 och 21:50 Martha’s Vineyard, Massachusetts.
(4) Födelsedata för JFK jr: 25 november 25 1960, kl. 0:22 i Washington, D.C. A data.
(5) Baigent, Michael, Campion, Nicholas och Harvey, Charles, Mundane Astrology: An Introduction to the Astrology of Nations and Groups (Hammersmith, London, England: Thorsons, HarperCollins Publishers, 1995), s. 178.
(6) Baigent, Campion and Harvey, s. 178.
(7) Baigent, Campion and Harvey, s. 155.
(8) Baigent, Campion and Harvey, s. 118.
(9) Baigent, Campion and Harvey, s. 178.
(10) Baigent, Campion and Harvey, s. 179.
(11) Se boken The Other Man: JFK, JR., Carolyn Bessette & Me. Skeendet kring Camilla Parker Bowles och Prince Charles är välkänt.
|
|
|